∞
Och i dag blev det ännu en sjukhusdag… För er som inte läste gårdagens dagboksinlägg, så läs det först...
I dag så skulle ju då min kära lilla mamma på återbesök till akuten, fast nu till medicin istället för neurologi. Och så skulle hon göra en ultraljudsundersökning för att dom sa att hon hade en blodpropp i benet. Värdena på blodproven igår påvisade ju på det.
Vi kom in snabbt på Röntgen och dom gjorde undersökningen. Och den visade att hon absolut INTE hade någon blodpropp… Tydligen så kan värdena på blodproven visa förhöjda värden för blodpropp om man till exempel har en muskelinflammation eller liknande. Så det måste vara därför.
Vi gick sen tillbaka ner till medicinavdelningen på akuten för att vänta på att få prata med en läkare. Och det tog ju lång tid precis som i går… I går var vi i NIO timmar på akuten. Och idag, fast vi hade en bokad tid, så var vi där i FYRA timmar…
Och läkaren konstaterade då till slut att precis alla värden var jättebra, och ultraljudsundersökningen visade ju ingenting, så dom visste inte varför mamma har svimmat.
Han skrev ut mamma, och skulle skicka alla uppgifter till mammas vårdcentral, och så får dom fortsätta att utreda. Hon ska dit på fredag, till sin husläkare.
Han tyckte också att det var konstigt att mamma bara tuppade av två gånger förra veckan, och bara hade ramlat utan någon förvarning och utan någon yrsel innan. Men han hade ingen teori om varför det har hänt.
Inte heller varför hon har varit så svag i kroppen, och virrig i huvudet, och inte ens orkat gå ut på en månad.
Så på ett sätt så känns det som att vi står på ruta ett igen, efter två dagar och sammanlagt tretton timmar på akuten… Fast samtidigt inte, för nu har vi ju i alla fall uteslutit en massa som det inte kan vara.
Och även om mamma har tyckt att det har varit fruktansvärt jobbigt under dom här två dagarna, så tror jag nog att hon innerst inne tycker att det var värt det.
Så nu får vi hoppas att hon piggar på sig lite, så hon kan komma ut lite igen, och att hon blir lite klarare i huvudet. Och vi får hoppas att hon inte svimmar och ramlar igen. Och om det finns något fel med henne, så får vi väl hoppas att kommande undersökningar visar vad det är.
∞
Bims Blogg 
Oj då & jag som trodde att ni hade fått reda på vad som felet var…Hoppas Gun piggnar på sig nu. Inte roligt att hon mår så där…
Kram, kram
@ Mia: Nej, det var ju inte blodpropp… På ett sätt hade det ju varit bra om det hade varit det, för då hade vi ju en diagnos, och kunde ta tag i den. Nu vet vi ju ingenting… Kram!
En dum fråga kanske, men kollade de så att hon inte hade Uvi?
@ Petrasurrar: Absolut ingen dum fråga! Men dom kollade det också. Dom kollade massor, UVI, diabetes, blodtryck, EKG, puls, struma, och en massa annat som jag inte kommer ihåg nu.
Usch vad jobbigt att det ska ta sån tid 😦 och väldigt konstigt att de inte hittar några fel – man borde inte känna sig svag och orkeslös om man är kärnfrisk
@ Snurran: Ja, det är fruktansvärt att det är så oorganiserat och fungerar så dåligt på akuten. Att en gammal människa ska få vänta så otroligt länge.
Och det är konstigt att det inte finns något fel på henne. Så trött, svag, orkeslös, och så framförallt det att hon bara har ramlat ihop och svimmat två gånger.
Vet du om dom kollat så att hon inte haft sk TIA. Det är ju en typ av blodpropp i hjärnan som löser upp sig ganska snabbt. Min pappa hade det innan den stora stroke. Slog till till. Gamla människor kan ju också bli yra och förvirrade av något så enkelt som en en vaxpropp i örat. Men det kanske dom redan kollat.
@ Marianne: Tack Marianne! Jag ska förmedla det du skriver till min syster, som ska med Mamma till Vårdcentralen på fredag.