- Hämtade upp Jimmy direkt efter jobbet. Sen blev det en tur till Länna och till MediaMarkt och Willys. Jag köpte ingenting, men det gjorde Jimmy. Däremot så träffade jag på en gammal klasskompis på Willys, som jag inte hade sett på över tjugo år. Trevligt att träffas var det! Jimmy följde med hem sen en stund, och fikade. Därefter så åkte han in till stan för att träffa kompisar.
- Resten av eftermiddagen och kvällen: lite hushållsbestyr, lite wordfeudspelande, en hel del datorsittande, en hel del musiklyssnande, och så massor med bokläsning. Borzko kom hem från jobbet vid åttatiden.
José Pereira vid Sektionen mot Gängkriminalitet har en vägg fylld av stirrande ansikten. Unga pojkar som agerar som grovt kriminella män och klassas som farligast i Sverige. Han vet att han har ett problem som skenar – ytterligare femtusen svenska pojkar på väg in i kriminella nätverk.
”Vi är bröder. Vi är krigare och Fammilj in i döden.”
Mitt på väggen sitter två ansikten. Leon och Gabriel. Redan som nioåringar gömde de vapen i sina elevskåp och kapslar med amfetamin under frysdisken på Konsum, tog vilka risker som helst för längtan efter att en dag få höra till.
Tio år senare skriver Leon från fängelsecellen på Aspsås brevet till Gabriel, ”kärlek älskade bror”, den ende han litar på. Brevet är början på den plan som med aggressivitet, våld, död ska föra dem allra högst upp på den där snutväggen. Gabriel väntar på andra sidan men är inte längre själv, han har Wanda. Och det starka band som funnits mellan Leon och Gabriel riskerar för första gången att brytas.
När Leon och två andra gängmedlemmar rymmer från fängelset börjar jakten och kriminalkommissarie Ewert Grens förs hastigt många år tillbaka när han sida vid sida med José Pereira söker en mördare som Grens vet mer om än vad han själv skulle önska.
Två soldater är Roslund & Hellströms mästarprov. Det är utan tvekan en av de starkaste, viktigaste och mest spännande kriminalromaner som har skrivits. En berättelse när dagar från TRE SEKUNDER möter nätter från BOX 21. En roman som tar dig i handen och visar dig en värld du aldrig sett.”
”Två soldater” är Roslund & Hellströms sjätte bok. Jag har läst alla dom fem tidigare, och jag har verkligen tyckt om dom alla. Här är en länk till min recension av den femte boken, ”Tre sekunder”, och i det inlägget finns det länkar till dom fyra tidigare.
Och den nya boken är inget undantag. För den var också mycket, mycket bra. Boken känns väldigt verklig, och mycket aktuell. Man får verkligen en inblick i värld som åtminstone jag inte vet någonting om.
Så jag kan verkligen rekommendera boken. För Roslund & Hellströms böcker är så mycket mer än ”bara vanliga” kriminalromaner.
Den här veckan så jobbar jag med mellanmålet, så då jobbar jag mellan sju och tre, istället för som vanligt mellan sex och två.
Åkte hem direkt efter jobbet. Både Borzko och Jimmy var hemma när jag kom hem. Båda två har sina veckans lediga dagar på måndagar. Och Jimmy var hemma hos oss och lånade tvättmaskinen och torktumlaren. Borzko hade veckostädat.
När jag kom hem så blev det en fika. Lite senare så åt vi middag. Och efter det så blev det en fika igen.
Så småningom så skjutsade Jimmy iväg Borzko till jobbet, för han skulle hämta hem sin lastbil inför morgondagens jobb. Och efter det så åkte Jimmy hem till sig i Fagersjö.
Resten av kvällen så blev det slappande i soffan för både Borzko och mig, med böcker och datorer.
Läste ut boken ”Den sista akten” av Mari Jungstedt. Recensionen kommer den artonde maj.
Har varit lite låg i dag också… Av lite olika orsaker som jag inte vill gå in på här…
Kall och lite blåsig dag, med nästan ingen sol alls under dagen här.
Men framåt eftermiddagen så kom äntligen solen fram ordentligt, och då satt jag på balkongen och njöt ett bra tag.
Under dagen så började jag att läsa i ”Den sista akten” av Mari Jungstedt. Jag höll också på med diverse hushållsbestyr, lyssnade på musik, spelade lite wordfeud, och satt en hel del med datorn och höll på med lite allt möjligt. Tränade och sjöng på våra körlåtar gjorde jag också.
Satt också länge och gick igenom bokförlagens kommande utgivning, och mailade önskemål om recensionsexemplar till många av förlagen.
”En stjänspäckad ensemble briljerar i denna vansinnigt roliga och värmande romantiska komedi. Historier korsas, krockar och återkommer i denna titt på en dag i kärlekens liv. Någon som friar. Blommor som inte blir skickade. En stor hemlighet som till sist blir berättad. Tanken att ”jag dyker upp och överraskar honom” som slutar i en överraskning för henne. Gräl, kyssar, fel val, rätt drag och mycket mycket mer. Vare sig du är nyförälskad eller har slutat älska, så kommer du att älska den här hyllningen till romantik som ser det hela från den roliga sidan.”
En helt okej, smårolig och gullig romantisk komedi. Många bra skådespelare var med i filmen. Visserligen var den väldigt amerikansk och mycket förutsägbar, men jag tyckte ändå mycket om den.
””Tower Heist” är en galen komedi om några vanliga arbetarklasskillar i New York som vill hämnas på den Wall Street-svindlare som stulit alla deras pengar. När killarna, som jobbar på ett lyxigt lägenhetshotell i Central Park, upptäcker att miljardären från takvåningen har stulit deras pensionspengar bestämmer de sig för att hämnas ordentligt. De ska göra en galen kupp och ta tillbaka vad han tagit från dem!”
”Ingen jord den andra lik” av Varg Gyllander – (2012) – (Genre: Svensk Skönlitteratur / Roman / Kriminalroman)
———
”Ett ansikte. Det var allt kriminaltekniker Ulf Holtz behövde. Vem var hon? Eller rättare sagt: Vem hade hon varit?
Skelettet är alldeles för ungt för att höra hemma i en vikingagrav, konstaterar Ulf Holtz, som kallats till utgrävningen för att undersöka det oväntade fyndet. Den rostbruna skallen med de jämna, vita tänderna släppte inte ifrån sig några svar. Hur hade en kvinna som dog för knappt femtio år sedan hamnat där? Och varför låg de vittrande skelettdelarna utspridda?
I den fjärde boken om kriminalteknikerna Ulf Holtz och Pia Levin ger sig Holtz ut på en inre resa för att hitta tillbaka till sin dotter och till sitt eget liv, och finna svaret på gåtan med kvinnan i gropen. Det blir en resa i tiden men också en balansakt på gränsen till det tillåtna, då det innersta av människans arvsanlag blottläggs med hjälp av ny teknik.”
Tycker mycket om Varg Gyllanders böcker om kriminalteknikerna i Stockholm. Jag älskar ju alla sorters kriminalromaner, men när dom innehåller kriminalteknik så tycker jag oftast extra mycket om dom. Lite ”CSI-känsla” över dom då. Och himla intressant är det ju faktiskt med kriminalteknik, både i verkligheten och i romanform.
Den fjärde boken i serien var precis lika bra som dom tre tidigare. Tycker att Varg skriver på det sättet så det är det härligt flyt i hans böcker. Boken var spännande, lättläst, aktuell, intressant, och inte förutsägbar.
Och så slutade boken på ett sätt som ju har blivit rätt så vanligt numer i svenska deckare, med en cliffhanger… Det både älskar och hatar man! Så nu längtar jag redan efter nästa bok, den femte, som förhoppningsvis kommer om ungefär ett år.
Så jag kan varmt rekommendera ”Ingen jord den andra lik” till alla som tycker om svenska kriminalromaner. Men har du inte läst Vargs tidigare böcker, så börja med dom då!
Recension av boken: ”Carrie” (Carrie) av Stephen King – 2012 (1974) (Genre: Amerikansk Skönlitteratur / Roman / Thriller)
———
”EN KING-KLASSIKER I NYUTGÅVA.
.
Carrie är klumpig på gymnastiken, har konstiga kläder och förstår aldrig ett skämt. Hon är udda och har mobbats hela sin skoltid. Men Carrie har dolda krafter som ingen känner till: genom att koncentrera sig kan hon få speglar att spricka och dörrar att låsa sig. Denna märkliga gåva måste dock som så mycket annat i Carries liv undertryckas. Carries djupt religiösa mor säger nämligen att förmågan är en synd och att kraften kommer från Djävulen.
På skolans avslutningsbal utsätts Carrie för ett hänsynslöst skämt och i sin förtvivlan kan hon inte längre tygla sina krafter. De släpps nu fria med full styrka och resultatet blir förödande.
Carrie är Stephen Kings debutroman och den blev en omedelbar framgång som gjorde författaren känd över en natt. Redan här ser man flera teman som återkommer i Kings författarskap: människors utanförskap och barns utsatthet när de blir övergivna av vuxenvärlden.”
Ända sen jag såg min första Stephen King-film, (Carrie, 1976), och sen jag läste den första boken när den kom på svenska, (Carrie, 1980), så har jag älskat Stephen King. Jag har alla hans böcker, drygt femtio, som har översatts till svenska. Och jag har även sett ett antal av filmerna som är gjorda efter hans böcker, (bäst är The Shawshank Redemption / Nyckeln till frihet som kom 1994).
Nu fick jag Carrie i nyutgåva av Bra Böcker i pocketformat. Jag brukar ju sällan läsa om böcker. Inte för att jag har något emot att läsa om böcker, utan för att jag har svårt att hinna med att läsa alla nya böcker som kommer, och prioriterar dom framför att läsa gamla böcker. (Tycker och tänker precis samma när det gäller filmer. Ser sällan om filmer. Hur ska man hinna det? När man inte ens hinner med att se dom nya man vill se?)
Men det var faktiskt riktigt roligt att läsa om Carrie efter alla dessa år. Och jag tyckte att den var precis lika bra i dag, som för drygt trettio år sedan. Den kändes inte gammal på något sätt, utan minst lika aktuell i dag, eftersom den handlar om en udda flicka som blir mobbad, och sviks av vuxenvärlden.
Och om det är några här som läser, som aldrig har läst något av Stephen King, då vet ni inte vad ni har missat! Börja då gärna med pocketen Carrie från 1974, och fortsätt sedan med alla hans drygt femtio böcker. Och tro inte, som många gör, att han bara skriver skräckböcker, för så är det absolut inte. Även om en hel del av hans böcker innehåller skräck och övernaturliga fenomen.
Hoppas verkligen att Stephen King kommer att leva länge, länge! Och skriva många, många fler böcker!
Och så köpte jag lite andra småsaker. Bland annat en kylskåpstermometer, tre par trosor, lite saker på Apoteket, plus slutligen lite gott att äta till kvällen.
Väl hemma igen så blev det fixande med diverse hushållsbestyr.
Och så småningom så hamnade jag i soffan med boken och datorn.
Började att läsa i nya boken ”Ingen jord den andra lik” av Varg Gyllander.
Borzko stannade kvar på jobbet efter att han hade jobbat klart. Dom hade kombinerad gårdsstädning och grillning. Han kom sen hem vid niotiden.
Efter jobbet så åkte jag direkt hem. Det var en underbar solig och varm dag, med en eftermiddagstemperatur på uppåt tjugo grader i skuggan. Så jag satte mig förstås på balkongen när jag kom hem, i bikini, och så blev jag där tillsammans med boken.
Jimmy kom sen hit efter att han hade slutat jobbet tidigt i dag. Först satt vi på balkongen och njöt av vädret ett tag. Sen så klippte jag håret på honom, eller rättare sagt trimmade/rakade av honom allt hår. Efter det så åt vi middag tillsammans. Och sen så satt vi och fikade på balkongen.
Efter att Jimmy hade åkt hem till sig i Fagersjö, så fortsatte jag att sitta på balkongen, med boken igen.
Flyttade så småningom inomhus, när det började bli svalt. Lite diverse hushållsbestyr blev det då. Och sen blev det soffan med boken och datorn.
Borzko kom hem från jobbet vid åttatiden i dag. Efter hans middag och dusch, så blev det slappande i soffan även för honom, med dator och bok.
I morse så larmade min mobil klockan sju. Gick då upp, duschade, gjorde mig i ordning, och åt frukost. En liten datorstund blev det också.
Borzko hade gått upp klockan fyra och åkt i väg för att jobba i dag.
Vid niotiden så gav jag mig iväg ut. Jag hade planerat att promenera från Farsta in till stan, titta på körsbärsträden i Kungsträdgården, och sen åka hem.
Och ungefär så blev det. Och fotograferade under vägen gjorde jag.
Här är en forsythia i Tallkrogen.
Globen.
Slussen och Katarinahissen.
Hötorget och Konserthuset.
Cirka två och en halvtimme tog det i dag att gå från Farsta till Hötorget.
Gick sen bort till Kungsträdgården för att titta på dom otroligt vackra blommande körsbärsträden.
Efter det så promenerade jag längs kajen och bort till Slussen.
Därifrån så tog jag tunnelbanan hem till Farsta igen.
Nästan exakt tre timmar promenerade jag. Och en och en halv mil blev sträckan.
Köpte en macka och en glass i Pressbyrån i Farsta, som blev min lunch, tillsammans med kaffe och fun light.
Det var väldigt skönt att sitta och vila på balkongen när jag kom hem. Satt sen där större delen av eftermiddagen. Solade, lyssnade på musik, satt med datorn, spelade wordfeud, och läste i min bok.
Bloggade fem inlägg bland annat också.
Borzko kom hem från jobbet vid halvfemtiden, och då åt vi middag.
Sen blev det slappande i soffan för oss båda två.
Jag läste bland annat ut boken ”Två soldater” av Roslund & Hellström. Recensionen kommer den nionde maj.
Tror att det blev lite för mycket sol för mig i dag… Är grisskär i ansiktet nu…
Senare i kväll så ska vi titta på ”Humorgalan” i TV4.
”Följ med till en nära framtid där boxning blivit hitech – två och en halv meter långa, 900 kilo tunga stålrobotar har tagit över boxningsringarna. Charlie Kenton är en avdankad boxare som numer hankar sig fram som promotor.
När Charlie når botten av sin karriär, slår han sig motvilligt ihop med sin son Max, som han inte träffat på länge. De bestämmer sig för att bygga och träna upp en utmanare till mästartiteln i robotboxning. Charlie och Max satsar allt för att mot alla odds ta en sista chans att göra comeback. Med fantastiska visuella effekter och ett starkt bonusmaterial är Real Steel ett pulshöjande, inspirerande äventyr med massor av själ och hjärta.”
“Varg Veum – 10 – I mörkret är alla vargar grå” – 2011 – Genre: Thriller
”Varg Veum vaknar av ett dån som skakar hela Bergen. Det visar sig vara ett vapenlager utanför staden som sprängts i luften. Flera personer mister livet, däribland Vargs bästa vän Even som snart blir utpekad som bombmannen. Varg får det dock inte att gå ihop och börjar gräva i vapenindustrins mörka hemligheter. Hans undersökning tar honom till Budapest där han blir inblandad i ett livsfarligt spel i vad som blir hans största och farligaste fall någonsin. Varg inser snart att han tagit sig vatten långt över huvudet när hans flickvän Karin blir nästa offer.”
”Varg Veum får uppdraget av Hamre att reda ut ett gisslandrama på en går utanför Bergen. En man och kvinna har blivit brutalt mördade, och alla tecken tyder på att styvsonen, 16 år gamle Jan Egil är inblandad. Men Varg känner igen pojken och tycker att något inte verkar stämma. Han uppdagar att det dödade paret drev en ljusskygg verksamhet och hade många fiender. Många är inblandade i verksamheten och plötsligt dör flera ungdomar… Varg får bråttom att lösa fallet.”
Under förmiddagen så var jag hemma. Satt lite på balkongen och solade mellan molnen. Och mellan solglimtarna så var jag inne och höll på med lite diverse hushållsbestyr. Det var ungefär soligt och molnigt lika mycket. Varmt i luften, men rätt så blåsigt.
Borzko kom hem från gymmet vid tolvtiden. Då åt vi lite lätt lunch och sen åkte vi hem till Jenny och Mattias i Högdalen. Mattias mötte vi bara snabbt, för han var på väg till en fotbollsmatch när vi kom.
Jenny höll på och förberedde en ”Gino” (fruktsallad gratinerad med vit choklad) när vi kom.
När hon var klar med förberedelserna så tog vi Thore med oss, och så gick vi ut på en promenad.
Cirka tre kvarts promenad blev det, bort mot Högdalstoppen.
Fotade lite vårblommor, maskrosor, vitsippor, och blåsippor.
Jenny, Borzko, och Thore.
Thore var törstig när vi kom hem igen.
Sen gjorde vi klar Ginon.
Och så gick vi ut på gården och fikade.
Satt där en stund och njöt av det ganska så fina vårvädret. Sen blev det rätt så molnigt, och lite svalt, så då gick vi in.
Mattias kom sen hem, och även en kompis till honom.
Och så småningom så åkte Borzko och jag därifrån.
Stannade till i Centrum på vägen hem. Handlade lite på Clas Ohlson, Apoteket, Kicks, Bokia, och så Hemköp.
Middag blev det när vi kom hem.
Och efter det så blev det soffläge för oss båda två.
Vi satte igång inspelningen av ”Let’s Dance” från i går. Kul att se teveversionen i dag efter att vi såg liveversionen i går.
Lite godis blev det till programmet som efterrätt.
Nu tittar vi på ”Kvällen är din” med Martin Stenmarck. Och efter det så ska vi nog se en dvd-film. Antagligen blir det en Varg Veum-film.
I går var Borzko och jag publik på direktsändningen av veckans ”Let’s Dance”. Det var första gången som vi var med på en direktsändning. Vi har varit på flera teveinspelningar förut, men inte på någon direktsändning. Det var jätteroligt att vara där. Och vi såg bra från platserna som vi fick. Men jag tror inte att vi syntes i teve, för vi satt inte så till.
Vi satt på den kortsidan mittemot orkestern. Längst upp i det hörnet på den sidan som juryn inte sitter. Bakom den stora kameran. Så vi såg bra under hela tiden. Och när deltagarna var i Green Room så kunde vi se dom på teveskärmar som hängde i taket.
Här är tjugo fotografier från kvällen. Inte så jättebra kanske, men kul att ha som minne ändå.
Insläpp från klockan kvart i sju, och vi kom kvart över sex, och då var det redan en lång kö. Korten är taget halvsju.
När vi hade kommit in, blivit avprickade, fått våra sittplatser, och hängt av våra ytterkläder, så var det minglande i loungen. Kortet är taget klockan sju.
Kvart över sju fick vi gå in till våra platser, och så var det ”publikuppvärmning”. Kortet är taget halvåtta.
Här är klockan bara några minuter innan åtta, och proffsdansarna står redo för öppningsnumret.
Juryn.
Här står Anton & Sigrid och gör sig klara för sin dans.
Här dansar alla paren wienervals samtidigt.
Jag satt jättebra. För precis nedanför min plats, så var dörren in till alla dansarnas rum. Så jag såg hela tiden när dom gick ut och in där, och kunde spana på dom uppifrån. Men jag ville inte ta kort på dom från den vinkeln. För det kändes inte riktigt rätt.
Under den långa pausen sen så fick man gå ut i loungen. Där fanns det dricka och lite att äta att köpa.
Här är klockan halvelva och alla deltagarna står och väntar på utröstningen ska börja.
Fem minuter senare, och dom står på trappan.
Nu är klockan kvart i elva, och programmet är slut. Valfritt att nu gå hem, eller gå ut på dansgolvet och mingla. Och det gjorde vi, för jag ville ju fotografera lite.
Anton & Sigrid blir intervjuade av Jessica.
Pernilla & Tobias.
Anders & Cissi.
Camilla H & Tobias.
Camilla L & Kristjan.
Tony Irving pratar med Niclas Wahlgren och Laila Bagge.
Biljetten.
Och innehållet i den goodiebag som vi fick med oss hem.
Här en länk till eftersnacket på Webben på TV4, då vi minglade runt på dansgolvet. I dom sista två sekunderna så syns vi ner till höger i bild.
Är såååå trött… Och såååå trött på vädret… VILL HA VÅR NU !!!! Just nu så vräker regnet ner utanför fönstret… Och det blåser halv storm… Längtar efter att få promenera i vårsolen ätandes på en glass… Längtar efter att få sitta och fika och läsa på min balkong…
Känner mig lite bloggtrött också… Ingen inspiration… Varken till att blogga eller fotografera…
Men i morgon är det i alla fall fredag! Wiieee!!!! Och i morgon kväll så ska vi till Magasin 7 i Frihamnen och se ”Let’s Dance” LIVE! Då får ni kolla om ni ser mig i teve!
”Nato-agenten” av Anders Jallai (2012) (Genre: Svensk Skönlitteratur / Roman)
———
”Det var en livbåt från Estonia. Han kände igen livbåtens orange kapell.
Vi är framme, tänkte Modin och såg hur Bergman och Jöran Järv började vända sig om för att komma från sittande ställning till liggande på mage.
Tre ljuskäglor åkte fram och tillbaka över Estonias sida. Ubåten saktade in. Modin såg på sin dator. De var på 55 meter och hade vraket alldeles framför sig. Ubåten hade kommit ned perfekt och nu stod hon stilla.
Han kunde se rader av fönster på sidan av vraket. Alla verkade hela. Det var svart bakom fönstren. Han såg inga döda.
Drygt femton år efter Estonias förlisning bestämmer sig den före detta underrättelseofficeren Anton Modin för att ta reda på sanningen om varför fartyget sjönk. Han ska dyka på vraket och hämta hem sin familj som legat begravda i djupet i alla dessa år. Dykförbud eller inte – när rättvisa ska skipas gentemot den svenska staten får inget stå i vägen.
ANDERS JALLAI är dykare och före detta stridspilot. Han fann den sovjetiska ubåten S7 på svenskt vatten 1998 och det försvunna Catalinaplanet 2003. Natoagenten är Jallais tredje roman och utgör den fristående, sista delen i den spänningstrilogi vars första två böcker är de omtalade och omtyckta Spionen på FRA och Landsförrädaren. Läs mer på Anders blogg: www.jallai.se.“
Jag hade inte läst dom två tidigare böckerna i den här trilogin, när jag läste den här boken. Och jag tror nog att det var lite synd, för det kändes som att jag hade haft större behållning av den här boken då.
Men boken var ändå helt okej. Och den var spännande och lättläst.
Åkte hem direkt efter jobbet, och var sen hemma och inne resten av eftermiddagen och kvällen.
Under eftermiddagen höll jag på och fixade med en massa olika diverse hushållsbestyr här hemma. Betalade räkningar och fixade överföringar gjorde jag också.
Sen så kom Mattias (Jennys pojkvän/sambo) hit vid sextiden för att göra några eljobb. Borzko kom hem ungefär samtidigt från jobbet.
Mattias blev kvar här i ungefär en och en halv timme, för det var flera saker som han skulle fixa.
När han sen hade åkt hem, så blev det slappande i soffan resten av kvällen, för både Borzko och mig.
Publicerat av Britt-Marie "Bim" Kullin 
